Åskloster tog sig mot alla förhandstips vidare från gruppspelet i årets upplaga av Valinges sommarcup. Gruppen som ÅIF ingick i hade på förhand blivit känd som "dödens grupp" och bestod förutom ÅIF av Morup, BOIS och GIF. |
Stående från vänster: Johan Helgesson, Tobias Stafström, Karl-Oskar Andersson, Henrik Andersson, Peder Larsson
Sittande från vänster: Peter Karlberg, Magnus Helgesson, Kristian Stafström, Antonio Crespin, Bo Persson
|
ÅIF gick in i gruppspelet som nederlagstippade och hade därför inga större förväntningar på sig. Det såg till att börja med också ut som att förutsägelserna skulle infrias. I första matchen mot Morup förlorade ÅIF med 0-1, detta trots att man tidvis rullade runt bollen mycket fint och skapade en hel del farliga målchanser. I den efterföljande matchen, mot BOIS, var det inte många som tippade att ÅIF skulle ha någon större chans. Men ÅIF chockade alla, inklusive speakern, genom att besegra BOIS med 2-0. De två mycket vackra målen gjordes bägge av Antonio Crespin, det första i matchens första minut och det andra i matchens sista. |
Efter detta var plötsligt "dödens grupp" helt öppen, de ända som i princip saknade möjlighet till avancemang var GIF. GIF som inför mötet mot ÅIF stod på noll poäng, var fast beslutna att inte lämna turneringen utan poäng. Därför blev matchen en tuff drabbning som kom att sluta 1-1. GIF tog ledningen mitt i matchen men ÅIF vägrade vika ner sig och reducerade genom ett fint mål av Tobias Stafström.
Nu följde en stunds ovisshet angående ÅIF:s öde i cupen. ÅIF var beroende av resultatet i matchen mellan Morup och BOIS. Vann Morup eller matchen slutade 0-0 skulle ÅIF gå vidare. Nu blev det så att Morup slog BOIS vilket fick till följd att Morup och ÅIF avancerade vidare till kvartsfinal.
I kvartsfinalen stod Valinge för motståndet, p.g.a. att Per Andersson var tvungen att åka och jobba reducerades ÅIF till bara 2 avbytare. Detta gjorde att ÅIF saknade kraft, i den tryckande värmen, att anfalla och matchen blev därför väldigt händelsefattig och slutade 0-0. För att skilja de två lagen åt blev man tvungen att ta till straffar. Valinges liksom ÅIF:s tre första straffar satt säkert i mål. ÅIF:s tre första slogs av Peder Larsson, Tobias Stafström och Antonio Crespin. När Valinge också satte sin fjärde straff blev det Peter Karlbergs tur att kliva fram till straffpunkten. Nu bar det sig dock inte bättre än att han fick bära hundhuvud för ÅIF:s sorti' ur turneringen efter att Valinges målvakt turligt räddat straffen.
Men Åskloster var inte ledsna för detta utan såg resultatet i turneringen som mycket lyckat och var helt klart nöjda med vad som hade åstadkommits.
